En härlig utflykt

Förra helgen var vi iväg på en utflykt i det underbara vädret. Vi tog med oss picknick och åkte till en gammal fästningsruin här på Åland. Det är ett väldigt häftigt ställe som dessutom ligger precis(såklart) vid havet.
Spira var väldigt nyfiken och intresserad utav det mesta! Hon är så söt när hon ska utforska nya ställen. Nosen ned i marken och energin på topp. 
Hösten är helt underbar dagar som denna. Alla vackra färger tillsammans med den friska luften gör att man känner sig levande. 
Det kan ju också vara väldigt tröttsamt med en fin höstdag...
Spira var ganska trött när vi kom hem sedan och det förstår jag så som hon for runt!
 
/Linda 

The big apple

Som jag har skrivit förut så äter Spira allt, gladeligen och med få tuggor. Oftast sväljer hon det hon får på en gång, fort som tusan för någon kan ju hinna ta det ur hennes mun!? Det har hänt att hon har fått (delvis av misstag) en seg godisbit och då kan vi snacka om tuggor. Hon stod säkert i 3 minuter och tuggade, stackarn. Det fastnade ju såklart mellan tänderna! Jag förstår dock inte tjusningen med att bara svälja på en gång, hur gott är det?!
Idag när jag satt och läste i fåtöljen hade jag lagt mitt gröna, fina äpple på kudden i mitt knä. Det tog inte lång tid förrän hon var där, matslukerskan!
Hon kan verkligen konsten med att tigga. Stoooora och sorgsna hundögon. Fast det är klart, så är det väl med de flesta hundar.
"Nej Spira...Spira, neeej!" Så kommer lilla tungan ut ändå. Skiter fullständigt i vad matte säger. Om det ligger ett så stort och fint äpple precis framför nosen måste man ju åtminstone få sig en liten slick!
Besvikelsen över att endast få smaka en liten bit. Hon som ville ha hela äpplet och gärna resten av all mat ute i köket.....det finns inget stopp!
 
/Linda

En vacker promenad

Det har varit riktigt härligt väder idag så en uppfriskande promenad i solen blev det.
Att bo nära havet var inget jag var bortskämd med i Stockholm direkt. Nu är havet något jag passerar varje dag. Sådana kontraster men allt har såklart sina för och nackdelar.
Spira är en galning i att nosa/spåra och det är så kul att se. Svansen viftar och hon är HELT fokuserad på att finna....Ja, vad det nu är hon känner doften av. 
När vi gick på berget så fick hon ett riktigt "ridgebacksryck" och började gräva, hoppa som en studsboll och kasta sig till höger och vänster. Alltså att mina axlar inte har gått ur led ännu är ett under!! 
Däremot har nacken fått ta en del obehagliga ryckningar.
 
Det ska kännas att ha hund, både på in och utsidan...
 
/Linda
RSS 2.0