Från desperation till inspiration

Jag följer Mervi Kärki på instagram, hon är certifierad dog listener och driver företaget/butiken hundinspiration i Täby (Stockholm). Jag kan verkligen rekommendera att följa @hundinspiration på instagram. Jag får mycket tips, stöd och inspiration ifrån dom. 
Jag var med i deras tävling där vinsten var en bok om hundägarskap och hör och häpna, jag vann!!
Jag är så himla glad över denna boken, efter att bara ha läst några sidor så kan jag redan känna igen mig i väldigt mycket.
Jag har redan börjat att tänka annorlunda när det gäller Spira. Jag försöker att se möjligheterna istället för "alla problem" och jag försöker att förstå henne.
 
Idag är det regn och rusk (i vanlig ordning) ute så det blir perfekt för läsning och en kopp te! Spira är ganska nöjd med att få ligga bredvid mig i soffan dessa regniga dagar/kvällar.
Jag älskar Spiras uttryck, hon kan verkligen se SÅ ynklig ut ibland!
Min älskade vovve, det har inte varit eller är en lätt resa för oss men vi kommer att klara det. Som Mervi skriver så bra i boken, "Det är mycket möjligt att ta sig förbi nästan vilka hinder som helst bara man verkligen vill."
Det är just precis det, jag VILL inget annat än att få det att fungera med Spira! Jag vill förstå henne, jag vill lära mig mer om hennes språk, jag vill stärka vår relation, jag vill att hon ska må bra, jag vill att vi ska växa tillsammans, jag vill ge henne allt jag kan så att hennes liv ska bli det bästa.
 
/Linda

Att tänka positivt

Dagar som denna så måste jag tänka positivt, annars går jag under. Det är kallt, mulet, regnigt och blåser så kraftigt ute(ja, jag bor på en ö och får räkna med det) att jag nästan flyger iväg! Jag avskyr verkligen detta väder MEN jag får inte låta det dra ned mig. "Vi kan inte påverka vädret, bara hur vi själva förhåller oss till det." Så klokt sagt och så sant.
Så idag tänker jag positivt, lyssnar på härlig musik och är tacksam för att jag faktiskt har tak över huvudet. Jag kan inte dra täcket över huvudet och hoppas på bättre tider, för tyvärr så kommer det komma fler trista dagar. Det gäller att kriga på, härda ut och göra dagen så bra som det bara går!
 
Spira är på min sida i detta, vilket känns skönt. Jag får släpa ut henne i regnet, sedan gör hon fort det hon ska så hon får gå in. Kanon, det är helt i min stil! Duktig vovve.
 
 
Fast ibland kan jag tycka att det är härligt att vara ute i regnet. Då får jag verkligen känna att jag lever och det blir extra skönt att sedan svepa en varm filt om mig i soffan. Jag har ett väldigt stort teförråd som nu kommer väl till användning. Jag har redan druckit (svept) tre koppar och känner väl att jag kanske borde lugna ned mig lite. Det blir bara massa spring till toaletten hela tiden.
Så även om det är grått ute idag så ska det banne mig vara varmt och sprudlande inom mig. Det är bara ca 5 veckor kvar tills jag är DÄR (bilden nedan) i värmen och går barfota på stranden. Kämpa, kämpa!!
När det är dagar som denna så får jag ta fram den där bilden (här ovan) och drömma mig bort lite. Då känns det helt okej med regn och rusk.
 
/Linda
 
 

Oväntat besök

Här om dagen så pratade jag om att jag inte hade sett några rådjur på ett tag. "När man talar om trollen så står de i farstun", som ordspråket säger och det stämde verkligen denna gången. Bara någon dag efter så stod det en ståtlig herre på trädgården som mumsade på vår buske. 
Spira som låg och sov sött vaknade av mitt entusiastiska "skrik",
- Nämen titta!! Ett rådjur!
Jag lutade mig framåt, satte händerna på mina knän och stirrade ut genom fönstret. Spira blev ju då självklart också nyfiken och intog en liknande position fast i hundformat.
Hon blev som förstelnad, sköt fram huvudet och stirrade på rådjuret. Så fort rådjuret började röra på sig så åkte Spiras hals upp men tassarna hade samma position som i början, blixtstilla i en aningens konstig ställning(se bilden nedan)?
Där stod vi som två fån och blängde på rådjuret som om vi aldrig hade sett något liknande. 
Sedan hoppade rådjuret till vänster och ut på vår gräsmatta, då jäklar blev det fart på Spira som sprang efter inomhus. Hon ville gärna att jag skulle öppna altandörren så hon kunde få springa ut men icke sa nicke, så roligt skulle vi INTE ha det.
Alltså hur gör folk som har sina hundar lösa utomhus?! Det skulle aldrig gå att ha Spira lös på en promenad. Eller jo, absolut, klart det skulle gå(det är ju bara släppa henne lös) men frågan är hur kul det skulle bli om ett rådjur/katt/fågel/annat roligt väsen skulle dyka upp. Det skulle inte bli roligt alls eftersom Spira skulle sticka iväg som ett spjut efter, jagajagajaga! 
 
Jag kunde ha Spira lös när hon var valp för då hann jag springa ifatt henne om hon fick syn på något roligt. Nu för tiden så är det inte ens någon idé att jag börjar springa för jag har inte en chans i världen. Inte ens Usain Bolt skulle hinna ifatt henne!
Det är synd, ibland skulle jag vilja släppa henne lös när vi går i skogen. Jag var så nära att släppa henne lös idag när vi var ute och gick. Vi gick i skogen, så tyst och skönt, inte en människa i sikte. Spira gick och nosade fint bredvid mig och jag tänkte att jag skulle ge det ett försök(som jag så många gånger gjort förut med dåligt resultat) men tror du inte att det då, helt plötsligt, från ingenstans(!!), dyker upp en liten j*kla katt?!?! Mitt ute i skogen, där jag precis skulle utmana ödet och släppa min hund lös?! 
Snacka om ett kall från ovan, "Du skall ej släppa den hunden lös, lär du dig aldrig?!"
Så det blev att fort som tusan ta upp lite godis ur fickan, sätta det framför Spiras nos och snabbt gå åt ett annat håll. 
Jag tackar för varningen och jag ska inte tänka tanken en gång till....på ett tag.
 
/Linda
RSS 2.0