Spiras allergi del 1

Det hela började i September 2016. Spira hade små kala fläckar på ena sidan av kroppen, vid revbenen ungefär. Det såg ut som att hon hade mjäll, huden var lite torr. Fläckarna var inte utspridda utan de var samlade på samma område, som en hands storlek. Jag tyckte att det såg väldigt märkligt ut, likaså min familj och mina vänner.
 
Det var ingenting som hon led utav, hon visade i alla fall inga teckensmärta. Hon kliade sig inte eller blev irriterad när jag pillade på det. Hon var pigg, glad och precis som vanligt i hennes humör/mående. Det var mycket märkligt.
Allt eftersom tiden gick så kunde hon periodvis få fler fläckar och ibland ingenting. Jag började självklart att bli lite orolig men eftersom Spira inte visade några tecken på klåda eller irritation väntade jag med att kontakta veterinären.
När sedan Oktober kom så upptäckte jag att hon hade samma sorts fläckar på ena bakbenet, vid låret ungefär. Det var fortfarande ganska "snälla" utslag, de såg inte ut att göra ont och Spira visade fortfarande inga tecken på klåda eller irritation.
Hon var torr/mjällig och tappade lite av håret där fläckarna satt.
 
Jag började söka på nätet om olika utslag på hundar, om hundars päls, om hundars hud, om sjukdomar hos Rhodesian ridgebacks och så vidare. Jag fick upp väldigt mycket olika förslag på vad det skulle kunna vara. Demodex, atopisk dermatit, rävskabb, parasiter, foderallergi och så vidare.
Det var väldigt jobbigt att läsa om alla olika åkommor, det gjorde mig rädd, stressad och väldigt orolig. Nätet är väldigt bra med all dess information men det kan även vara mycket dålig information. Jag kom in på sidor där folk skrev att de blivit tvugna att avliva deras hundar, då fick jag sluta. Jag blev tokig och tankarna började skena iväg. Spira måste till en veterinär, nu!
 
Det är nu November 2016 och Spira är hos veterinären. Veterinären tyckte också att det såg väldigt märkligt ut och att det var ovanligt att Spira inte kliade sig eller på något annat sätt visade ett obehag kring utslagen.
De tog nu blodprov för att kunna utesluta rävskabb, och parasitprov för att utesluta loppor, löss och ohyra. Jag fick en spray som jag skulle spraya enbart på de drabbade områdena. Jag fick även ett specialschampo som jag skulle tvätta Spira med 2 gånger i veckan och ett slags balsam. Jag köpte även laxolja som är bra för hundars päls. Veterinären skulle återkomma till mig efter 2 veckor för en uppföljning.
Provsvaren på parasiter fick jag på en gång, det var inte parasiter. Blodprovet var de tvugna att skicka till labb så det fick jag vänta på men när det kom så visade det också negativt, det var inte rävskabb. Blodprovet var alltså fint! Efter besöket stod det på kvittot:
Diagnos: klåda, Alopeci utan fastställd orsak.
 
Självklart var det än lättnad att få veta att det inte var parasiter eller rävskabb men det stora frågetecknet och oron hängde då kvar. Vad sjutton hade Spira drabbats av?!
 
Jag schamponerade och sprayade Spira men det visade ingen effekt. Nu hade hon små kala fläckar ned på benen, vid revbenen och låret. Hon hade även fått som små finnar på huvudet och nacken, de var fyllda med gul vätska som sedan började att blöda.
Jag åkte in till veterinären igen och visade hur Spira såg ut. Spira visade fortfarande inga tecken på klåda men nu visade hon obehag när jag pillade på hennes finnar och fläckar.
Veterinären tyckte nu att vi skulle prova att ge Spira en kortisonkur på ca 3 veckor.
 
Det är nu December och Spira blev mycket bättre tack vare kortisonet, så då skulle vi minska dosen för att sedan avsluta den. Jag och veterinären hade hoppats på att utslagen skulle vara besegrade och att det inte skulle komma tillbaka, men det gjorde dom. Det såg nu ut som små bölder längst med hela nacken, på ridgen och på sidan vid revbenen. Det blev värre.
 
Så blev det Januari och yttligare ett besök till veterinären. Vi hade pratat om att Spira skulle kunna vara allergisk, så det bestämdes nu att hon skulle gå på en strikt foderdiet i 8 veckor. Detta för att kunna avgöra om hon skulle kunna vara allergisk mot vissa födoämnen.
Så då var det 8 veckor med enbart det specialfodret som veterinären gav oss, inget annat. Inget hundgodis, inga tuggben, kanin och rådjursbajs var OK men helst absolut ingenting annat än fodret.
Spira som älskar mat och äter ALLT, vilken mardröm! Men det var bara att köra på, vara stenhård och uppmärksam på promenader samt försiktig hemma så man inte tappade något på golvet. (tur att jag inte hade småbarn).
 
Fortsättning kommer.
 
/Linda



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0