Tillbaka på ruta ett

Jahapp, det är inte alltid guld och gröna skogar som Hasse Andersson sjunger så glatt om. Idag har jag haft Spira ensam hemma i ca 1,5 timme och det gick väl inte särskilt bra direkt. Jag har börjat med att ha henne inne på kontoret och ställt ett galler framför dörren så att hon inte ska kunna komma ut. Jag blev rekommenderad att ha Spira på en mindre yta när hon är ensam hemma för att minska stressen. Då har hon inte ett helt hus att springa omkring och känna sig ensam i / vakta över.
Det har gått väldigt bra att ha henne kortare (max 2 timmar) perioder i det rummet utan några större problem. Fram tills idag.
 
Detta möttes jag av när jag gick in i rummet. Ett slag i magen.
 
Vi har skjutdörrar in till rummet ("kontoret") där Spira får vara och även listen till dörrarna hade hon krafsat på så den fått skåror. Listen hade även böjt sig / höjts ifrån golvet. Det gör ont i mig att se detta. Hon måste ha varit så stressad!
 
 
När jag lämnat henne ensam i detta rum tidigare gånger har hon varit flåsig och lite pipig när jag kommit hem igen men rummet har alltid varit helt och fint.
Jag vet inte vad det var som var annorlunda denna gången från tidigare gånger, jag var inte borta längre och ingenting annat anmärkningsvärt hade hänt.
 
Det är så fruktansvärt tråkigt att detta har hänt för det känns verkligen som hundra steg bakåt, tillbaka på ruta ett. Jag vill inget hellre än att Spira ska kunna koppla av när hon är ensam, att hon ska lita på att jag/vi kommer tillbaka till henne.
Hur som helst så är det bara att bita i det sura äpplet och köra på igen. Börja med att ha henne i det rummet bakom gallret samtidigt som vi är hemma, låta henne bara vara där någon minut. Sedan får vi sakta börja gå ut genom ytterdörren. Lämna henne ensam medan vi hämtar posten och slänger sopor.
Myrsteg....skynda långsamt.
 
Nu är hon helt slut och det kan jag verkligen förstå. Hon är söt när hon sover...
 
Min älskade vovve, det är ett ständigt jobb med henne men hon är värd det och jag tänker aldrig sluta kämpa för henne.
 
/Linda



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0