Nya blodprover och uppföljning

Igår var det dags för nya blodprover och Spira var väldigt duktig. Hon skakade lite mer än vanligt men lät veterinären göra sitt jobb! Alltså jag tycker ändå att det är lite märkligt. Spira skäller ofta(alltid) på hundar när vi går på promenad men hos veterinären så säger hon inte ett pip till de andra hundarna i väntrummet! 
Det är så himla skönt, även om någon annan hund skäller så är hon tyst. Jag får som en "aha-upplevelse", hon KAN faktiskt vara nära andra hundar utan att skälla. Det är helt underbart! Tänk om hon bara kunde göra samma sak på våra promenader, inte bry sig liiiika mycket. Herregud vilken dröm!! 
Eller tänk om jag kunde släppa henne lös ibland på våra promenader! Tänk om hon inte skulle skälla så fort jag hälsade på någon! Tänk om hon inte skulle skälla när det ringde på dörren. Om hon bara var lite mer cooool. Tänk om, tänk om, tänk om. Det handlar väl såklart mycket mer om mig än om henne. Hur jag har uppfostrat henne, hur jag har lärt/inte lärt henne, hur jag borde ha gjort från första början. Kanske skulle hon ändå ha de egenskaper hon har idag, det vet jag inte. Det kommer jag aldrig få reda på. Jag tycker att jag har försökt och jobbat mycket med henne redan sedan hon var valp men vem vet, kanske jag kunde gjort mer.
Det spelar ändå inte så stor roll just nu, för nu är nu och nu jobbar jag/vi med de förutsättningar vi har.
Veterinären gav Spira beröm för hennes kroppsform och päls, så kul att höra! Hon är verkligen fin i pälsen nu och det är en sådan lättnad. Då verkar det ju som att vaccinet fungerar som det ska, hon har ändå fått det i ett års tid nu. Gud så fort tiden går.
I och för sig så får hon även Apoquel varje dag men veterinären tycker att vi ska fortsätta med det fram tills hösten, då ska vi ta nya blodprover och eventuellt prata om att trappa ned på Apoquel. Det vi vill är att Spira endast ska behöva få vaccinet en gång i månaden och inte få några andra mediciner men samtidigt vill vi ju såklart att hon ska må bra! 
Just därför, eftersom hon nu mår bra och är fin i pälsen utan klåda så kör vi på som innan.
Vaccin en gång i månaden, Apoquel varje dag och dusch med specialschampo en gång i veckan.
Vi fick svar på blodproverna samma dag och allting såg bra ut, då blir man ju bara för glad! Så som jag oroar mig för den där lilla tösen, herregud. Jag gav henne två stycken bananbollar här om dagen när jag bakade utan att tänka mig för. Jag hade ju haft 2 matskedar kakao i degen!! Så då började jag direkt googla på hur mycket choklad en hund kan få i sig utan att det är skadligt. Sedan räknade jag ut hur mycket kakao spira kan ha fått i sig och det var lugnt men ändå var jag orolig.
Mina föräldrar bara suckade åt mig när jag berättade detta för dom (jojo, såklart jag berättade, detta var ju en tragedi!) eftersom vi i stort sätt gav vår förra hund, Cora, ALLT. Cora var också en Rhodesian Ridgeback och hon blev 15 år...trots en chokladbit här och där...och lite(mycket) annat också.
Fast jag kan inte hjälpa det, jag är en hönsmamma när det kommer till Spira och jag vet det. Ibland överreagerar jag på saker men jag bara ÄR så. Låt mig vara det.
Nu blir det i alla fall ingen mer choklad för Spira i fortsättningen oavsett vad andra ger sina hundar eller ej och oavsett om Cora fick choklad och levde i 15 år.
Jag tänker inte utmana ödet, det blir för mycket för mitt hjärta och huvud.
Efter veterinären blev det godiskalas! Spira skulle vara fastande inför proverna så du kan ju gissa om hon var hungrig sedan. Jag hade tagit med mig mat så hon kunde få direkt i bilen när vi var klara och det gick på ett naffs! Sedan var det än väldigt trött tjej resten av dagen, det tar på krafterna att träffa veterinären.
 
En hund på 10kg kan äta ungefär 12-40 gram mörk choklad utan att få så pass allvarliga symtom att veterinär eller djursjukhus behöver uppsökas. Två matskedar kakao = 12 gram. Jag hade kanske i lite mer så jag överdrev och tänkte 20 gram. Jag rullade totalt ca 13 stycken bollar, 20 delat på 13 är typ 1,5 och Spira åt 2 stycken bollar så hon fick alltså i sig ca 3 gram kakao......förstår du att jag har lite problem som håller på såhär? Trots att jag googlat och räknat ut detta så kunde jag inte helt slappna av men nu när blodproverna var bra så känns det lugnt. Tack, en klump av oro bort ifrån magen!
Förresten så fick jag svar ifrån Djurakuten angående mitt hjärnsläpp med vaccinet och det var ingen fara! Yttligare en klump av oro bort ifrån magen, tack-AR!
 
 
/Linda

Huvudet fullt av tankar

Jag förstår inte vad som hände i torsdags, eller jo lite, mitt huvud är fullt av tankar just nu och därför glömmer jag tydligen bort viktiga saker!
Jag glömde nämligen helt bort Spiras vaccin!! Jag kom på det när jag rastade Spira igår, som en blixt från klar himmel slog det mig. Helvete!!
Självklart fick jag lite smått panik och började med mitt vanliga katastroftänkande.
Men det var ingenting jag kunde få ogjort, nu var det bara att "gilla läget" och så fort som möjligt ge hennes vaccin.
Jag har ingen aning om det kan bli några komplikationer eller bieffekter av att hon nu fick vaccinet två dagar för sent. Jag mailade till Djurakuten och ställde frågan men jag har ännu inte fått något svar.
Nu tror jag inte att det är en världslig sak och förmodligen kommer jag få ett liknande svar: "Det var inte bra men gjort är gjort. Fortsätt som vanligt bara."
 
Jag hoppas att jag får ett sådant svar. Det skulle lugna mig lite. Herregud så jag oroar mig för saker kring Spira men det är ju så med dom man älskar. Man oroar sig för att man bryr sig.
Det som irriterar mig är att jag glömde bort det. Jag som har stenkoll och är SÅ noga med all hennes medicin och behandling. Jag duschade henne och klippte hennes klor på torsdagen i vanlig ordning men vaccinet var som sagt helt borta i mitt huvud.
Det är en hel del tankar hos mig nu men jag trodde ALDRIG att jag skulle kunna glömma bort Spiras vaccin, men men, jag är väl bara mänsklig.
Spira mår i alla fall vad jag kan se, bra. Hon har inte fått några plötsliga utslag eller betett sig annorlunda.
Det är huvudsaken och nu är detta som sagt någonting jag bara får acceptera och glömma.
Jag kan ju tillägga att jag har det inskrivet i min mobil varje gång hon ska få vaccin. Jag skriver till och med in när jag duschar och klipper hennes klor! Ändå, ääändå så lyckas jag glömma. Otroligt.
Juste, släppa och gå vidare var det. Men ett svar ifrån Djurakuten vore ändå skönt.
 
/Linda

Jordgubbstårta och en nyfiken hund

I torsdags så bakade jag en jordgubbstårta, det gick väl sådär måste jag tyvärr säga. Jag vispade grädden för länge vilket resulterade i att den liknade mer smör än grädde. Jag glömde köpa färska jordgubbar men som tur är hade jag några i frysen. Eftersom dom var frysta och fick tina blev dom såklart lite mjuka och rinniga. 
Hur som helst, tårtan smakade faktiskt bra och det var kul att baka den. Det är huvudsaken för mig.
Spira tyckte också att den smakade bra, vilket i och för sig inte säger mycket eftersom hon äter ALLT utan att ens lukta på det innan. Fast eftersom min sambo också tyckte att den var god så anser jag tårtan som godkänd!
Det är ganska kul att se på Spira medan jag bakar, hon har stenkoll på om minsta lilla smula hamnar på golvet. Om någonting hamnar på golvet så är hon där blixtsnabbt och äter upp det. Hon är verkligen matglad.
 
Receptet till den här tårtan hittade jag på Arla och det var ett väldigt enkelt recept. Det som var lite roligt var att själva fyllningen gjordes på vaniljkvarg och mosade jordgubbar, vilket blev väldigt gott! Själva degen hade både vetemjöl och grahamsmjöl, sedan hade jag i kardemumma på egen hand eftersom jag älskar den kryddan. Jag ska nog prova att baka den enbart på vetemjöl nästa gång så den blir lite "lättare"/"fluffigare". Grahamsmjölet gör den ju lite mer grov och "tung" om du förstår hur jag menar.
Du ser ju själv hur grov och tung den ser ut på grund av grahamsmjölet, haha!
Här ser man ganska tydligt hur grädden ser ut som smör tycker jag. Den var som sagt god men nästa gång ska jag vara försiktig med att vispa grädden för länge.
 
Det är faktiskt ganska rogivande att baka, ibland! Jag har inte tålamod eller ork att baka varje dag, så roligt är det inte men någon gång ibland är det kul. Jag lär mig något varje gång i alla fall.
 
/Linda
RSS 2.0